Tröst
Idag gick jag till Ica Maxi utan smink. Det gick bra en hel minut. Efter två minuter råkade jag se mig själv i en spegel och det blev svårt att andas. Jag drog upp jackan och försökte dölja mina kinder så gott det gick. Finnarna fullkomligt lyste. Det var vidrigt. Dom är hur jävla många som helst. Hemma på kudden är det blodfläckar. Bredvik ligger en förpackning med antibiotika-tabletter jag fått från hudläkaren. I mitt badrumsskåp står det säkert tio oförbrukade rengöringsprodukter av olika märken. Jag har skrapat med saxar i ansiktet för att få bort orenheter, jag har spytt upp mat för att det onyttiga i maten inte ska bilda fler finnar. På mitt bankkonto kan man se hur hundralappar gått åt till olika ansiktsbehandlingar på flera salonger. Finns ingen värdighet i mig kvar, bara ett äckligt monster.
